Hoppa in i en delad taxi vid Ammans norra busstation. Chauffören är jordanier. Radion spelar Fairuz, som är libanesisk. Paret i baksätet grälar på syriska, och mannen bredvid dig pratar i telefon med sin mamma i Nablus. Ingen i bilen saktar ner för någon, och varenda ord är levantinsk arabiska.
Det är den korta definitionen. Levantinsk arabiska är den talade arabiskan i Syrien, Libanon, Jordanien och Palestina, plus de miljoner som har flyttat därifrån. Tiotals miljoner människor pratar den hemma. Det är också den dialekt som de flesta med familj eller vänner i regionen till slut vill lära sig, så här är vad den är, var den delar sig och hur du börjar.
Vad levantinsk arabiska är
Levanten är landremsan längs östra Medelhavet: Syrien, Libanon, Jordanien och Palestina. Araber kallar regionen ish-shaam och sättet att prata shaami, och därför ser du samma dialekt säljas under namnet shami-arabiska. Samma sak.
Ingen skriver levantinska. Tidningar, skolböcker och kvällsnyheterna använder modern standardarabiska, som alla araber lär sig i skolan och ingen pratar hemma. Levantinska är det folk säger hemma. Antalet modersmålstalare räknas i tiotals miljoner i de fyra länderna, och det stiger när du lägger till diasporan: palestinier och jordanier i Gulfen, libaneser i São Paulo och Montreal, syrier i Berlin och Istanbul, alla fyra i Detroit och Chicago.
Inom familjen finns det gott om variation. En mormor i en by ovanför Nablus och en barista i Beirut pratar båda levantinska, och var och en skulle placera den andra inom en mening. Grammatiken under ytan är gemensam. Det som skiljer är brytningen och några dussin vardagsord.
Norr och söder
Gruppen delar sig i två. Norr: syriska och libanesiska. Söder: jordanska och palestinska. Palestinska är sydlevantinska, och sidan om palestinsk arabiska handlar om just den varianten.
De två halvorna delar nästan allt. Samma verb, samma b- framför presens, samma ord för bröd, för pengar, för trött. Sätt någon från Homs och någon från Hebron vid ett bord så saktar ingen av dem ner. Det som skiljer är melodin och en uppsättning småord. "Vi" är i Palestina och Jordanien och ni7na i Beirut och Damaskus. "De" är humme i söder och hinne i norr. Södern lindar in ett nekat verb i ma...sh. Damaskus utelämnar oftast -sh, och Aleppo använder det knappt alls.
Jordanska och palestinska är det närmaste paret på hela kartan, så nära att en man från Hebron och en man från Irbid är svåra att skilja åt på gehör. Syriska och palestinska kommer därnäst. Palestinsk vs syrisk arabiska går igenom vokalerna och småorden ett i taget, och vilken dialekt som ligger närmast palestinska rangordnar hela grannskapet.
Levantinska vs modern standardarabiska
Det här är glappet som överraskar folk. Ett år med MSA i en app ger dig en tidningsrubrik och inget sätt att svara chauffören. De vanligaste orden i de två är ofta helt olika ord.
| Svenska | Modern standardarabiska | Levantinska (palestinska) |
|---|---|---|
| vad? | ||
| varför? | ||
| nu | ||
| här | ||
| bara | ||
| mycket | ||
| jag vill | ||
| kaffe |
Alla araber läser vänstra kolumnen och pratar den högra. MSA-orden är inte fel i Amman. Det är vad en nyhetsuppläsare säger, och använder du dem över en disk blir du förstådd och lite retad. Hela uppdelningen, med pronomen och verbändelser, finns i palestinsk arabiska vs MSA, och MSA eller dialekt först tar upp frågan om ordningen.
Det som alla levantinska varianter delar
Från Aleppo till Gaza håller de här vanorna. Lär dig dem en gång så fungerar de i alla fyra länderna.
b--presens. Ett vanligt verb i presens får ettb-framför. , jag skriver. Tar du bort det pratar du om att vilja eller tänka göra något. MSA har inget sådant prefix, så ett enda verb avslöjar om en kurs lär ut talspråk.- Att vilja med biddi. "Jag vill" är inget verb. Det är en stump, bidd-, med en possessiv ändelse: biddi, biddak, bidna. Att säga jag vill har hela uppsättningen.
ma...shrunt ett verb. "Jag vet inte" är , med ma framför och-shpå slutet. Södern gör så hela tiden, norr mer sparsamt, och alla förstår det.- Inget "vara" i presens. "Han är inte här" är . Tre ord och inget "är". Det finns inget ord för är förklarar varför det är lättare än det låter.
- Inget verb för "ha". Du säger "hos mig": , jag har. Att ha med 3ind går igenom ändelserna. "Det finns" fungerar på samma sätt med fee, och det finns, det finns inte visar hur du vänder på det.
De små skillnaderna
Tre saker placerar en levantinsk talare inom en mening.
q. I städerna blir skriftspråkets djupa q ett glottalt stopp, hacket mitt i engelskans "uh-oh". Jerusalem, Ramallah, Nablus, Damaskus, Beirut och stora delar av Amman gör så, och därför blir MSA:s till . Utanför städerna går skiljelinjen mellan landsbygder snarare än mellan länder. Bergsbyarna runt Ramallah och Nablus gör det till ett hårt k. Beduiner och talare i söder, och Hawranslätten nedanför Damaskus, gör det till ett g. Druserna behåller hela q på båda sidor av gränsen.
Libanesiska vokaler. Beirut och Damaskus drar ett långt aa framåt, mot vokalen i engelskans "bed", så laazem (måste) glider mot lezem. Libanon går längst. Palestina och Jordanien håller aa brett och öppet. Det är en liten skillnad, och den sitter på varje lång vokal, och därför hör du det som en brytning innan du kan peka ut ett enda ord.
'eesh eller shu. Palestinier har två ord för "vad": shoo, från tabellen ovan, och . Norr om gränsen är det shu, nästan alltid. Tar du till 'eesh har du signerat din arabiska med "från söder". En handfull andra ord fungerar likadant, och zaaki, inte Tayyeb samlar dem.
Levantinska vs egyptiska vs gulfarabiska
Några vardagsord visar avstånden. Den levantinska kolumnen är palestinska, med ljud. De andra två står i kursiv eftersom vi inte spelar in dem.
| Svenska | Levantinska | Egyptiska | Gulfarabiska |
|---|---|---|---|
| vad? | eh | shnoo / wesh | |
| hur? | izzaay | shloon | |
| jag vill | 3aayiz | abi | |
| nu | dilwa'ti | al7een |
Egyptiska är den du redan halvt kan från filmer. Den uttalar bokstaven j som ett hårt g, pekar på saker med da och di, och delar ma...sh-negationen med södra Levanten. Gulfarabiskan behåller det gamla q som ett g, släpper -sh helt och har egna frågeord. En levantinsk talare följer egyptiska lätt efter ett liv med tv från Kairo, och gulfarabiska med lite mer ansträngning. Marockanska är en annan sak. En palestinier som släpps ner på ett kafé i Fès fångar kanske en tredjedel. Vilken arabisk dialekt ska du lära dig sorterar hela uppsättningen efter vem du ska prata med.
Varför de som lär sig väljer levantinska
Räckvidden, mest. Libanesisk pop och syriska tv-dramer har spelats över hela arabvärlden i årtionden, och när turkiska serier tog över arabiska skärmar på 2000-talet dubbades de till syrisk arabiska. En lyssnare i Kairo eller Riyadh följer alltså levantinska utan ansträngning. Egyptiskan har fortfarande störst räckvidd av alla dialekter. Levantinskan kommer tvåa, och avståndet är litet.
Sedan handlar det om vilka du känner. De arabisktalande grannarna i Detroit, Berlin, Santiago eller Sydney är oftare levantinska än något annat, och en stor del av dem som lär sig arabiska för en partners eller svärförälders skull lär sig den för någon från Amman, Beirut, Damaskus eller Ramallah.
Och grammatiken är vänligare än standardspråkets, utan kasusändelser och utan en separat feminin plural att plugga in. Ljuden är det verkliga arbetet, och de är samma ljud i alla dialekter.
Så lär du dig levantinsk arabiska
Dialekten först. Alla araber gjorde så, och det ska du också. Dyker det upp ett skäl att läsa tidningen senare, lägg till MSA då.
Ljudet först, också. De två halsljuden, 3 och 7, överlever inte i text, och en kurs som spelar in dialogerna men hoppar över de enskilda orden lär dig att uttala hälften av ditt ordförråd fel i månader. 3 och 7 förklarar ljuden. Läs med vanliga bokstäver medan örat hinner ikapp; den förenklade translittereringen är systemet som den här sajten använder, och skriften kan komma när orden väl sitter i munnen.
Välj ett lands variant och håll dig till den. Palestinska, syriska, libanesiska och jordanska är alla bra val, och delar du upp första året på två av dem får du två halva brytningar. De flesta kurser märkta "levantinsk" lär i tysthet ut en syrisk-libanesisk blandning, och det spelar roll om de du lär dig för bor i Hebron.
Tio minuter om dagen. En timme på söndagen gör inte samma sak som tio minuter sju dagar i veckan, för söndagens ord är borta på onsdagen om inget tar tillbaka dem.
När det gäller ordningen: ljuden, sedan hälsningar, sedan de gemensamma vanorna ovan, sedan de par hundra ord som bär ett samtal, sedan siffror och priser, sedan dåtid. Så lär du dig prata arabiska, i ordning lägger upp det vecka för vecka, och varje guide på den här sajten är gratis, med ljud på varje ord.
När det gäller kurser är fältet litet. Bästa appen för att lära sig levantinsk arabiska har jämförelsen i en tabell, inklusive beskedet att Duolingo inte lär ut levantinska alls. Mango och Pimsleur lär båda ut riktig levantinska som lutar åt syriska och libanesiska. Tfaddalu, vår app, lär ut talad palestinsk stadsdialekt, arabiskan i Jerusalem, Ramallah och Betlehem, med en inspelning på varje ord, en lektion på tio minuter om dagen och stavning med vanliga bokstäver, 3 för ع och 7 för ح. Den är gratis att prova. Är dina människor palestinier är det här kortlistan. Är de i Beirut ligger Mangos brytning närmare, och då skickar vi dig dit.
Vanliga frågor
Är levantinsk arabiska samma sak som shami? Ja. Shami är vad araberna själva kallar den, efter ish-shaam, det gamla namnet på Stor-Syrien. Levantinsk är den svenska benämningen på samma grupp dialekter, som talas i Syrien, Libanon, Jordanien och Palestina.
Vilken levantinsk dialekt ska jag lära mig? Den som talas av de människor du ska prata med. Palestinska, jordanska, syriska och libanesiska talare förstår varandra i full fart, så inget du lär dig blir fel någon annanstans. Välj landet först, hitta material inspelat med det landets brytning och håll dig till det första året.
Förstår levantinska talare egyptisk arabiska? Mestadels, eftersom alla i regionen har vuxit upp med egyptiska filmer och låtar. Det går åt ett håll. En egyptier som inte har hört levantinska får jobba hårdare åt andra hållet, och ingen av sidorna följer marockanska särskilt lätt.
Behöver jag modern standardarabiska innan levantinska? Nej. Varje arabiskt barn lär sig dialekten först och möter standardspråket i skolan. Vill du läsa tidningar eller Koranen, lägg till MSA senare. Vill du prata med människor, börja med dialekten.
Hur lång tid tar det att lära sig levantinsk arabiska? Med tio minuter om dagen klarar du hälsningar, beställningar och enkla frågor inom ett par månader, och korta samtal inom ett år. De två halsljuden och b-presens är de tidiga hindren. Ordförrådet efter det är stadigt arbete.