De flesta läroböcker i arabiska translittererar med prickar och hattar: ḥ, ʿ, ḍ, ṣ. De säger dig ingenting om du inte redan har läst fonetik. Vi använder något enklare. Allt går att skriva på ett vanligt tangentbord: vanliga bokstäver för de flesta ljud, versaler för de tunga och två siffror för de två halsljuden som saknar bokstav. Läs ett ord som det är stavat så hamnar du oftast på rätt ljud.
En sak först: systemet är byggt efter engelska läsvanor. sh är alltså engelskans sh, ee är ett långt i och j uttalas som i engelskans "jam". Längre ner finns en egen regel med alla ställen där svenska ögon gärna läser fel.
Här är hela nyckeln. Spara den, du kommer tillbaka.
Hela nyckeln
| Arabiska | Translitterering | Låter som |
|---|---|---|
| ا | a / aa | a i engelskans "car" (den långa varianten) |
| ب | b | b |
| ت | t | t |
| ث | th (eller s) | engelskans th i "think" |
| ج | j | engelskans j i "jam" |
| ح | 7 | ett väsande h djupt nere i halsen |
| خ | kh | ch i skotskans "loch" |
| د | d | d |
| ذ | dh (eller z) | engelskans th i "this" |
| ر | r | rullat r |
| ز | z | tonande s, som engelskans z i "zoo" |
| س | s | s |
| ش | sh | engelskans sh i "she" |
| ص | S | emfatiskt s |
| ض | D | emfatiskt d |
| ط | T | emfatiskt t |
| ظ | Z | emfatiskt z |
| ع | 3 | ett trångt, pressat ljud längst ner i halsen |
| غ | gh | franskt r |
| ف | f | f |
| ق | q | djupt k (eller ett glottalt stopp i stadsdialekt) |
| ك | k | k |
| ل | l | l |
| م | m | m |
| ن | n | n |
| ه | h | h som i "hus" |
| و | w / oo / ow | engelskt w, eller långt oo / ow |
| ي | y / ee / iy | j som i "ja", eller långt ee / iy |
| ء | ' | glottalt stopp |
| ة | a / e | -a / -e i slutet av ordet |
Några regler att läsa efter
Versaler är emfatiska. S, D, T, Z skriker inte. De markerar de fyra "djupa" konsonanterna som uttalas med bakre delen av tungan. Det är ett helt annat ljud, och det har inget med volym att göra. En versal betyder alltid en av de här fyra. Vi skriver aldrig stor bokstav i början av en mening eller ett namn, så när du ser en versal är den emfatisk.
Två ljud är siffror. Det finns ingen latinsk bokstav för de två ljuden som kommer längst ner ur halsen, så vi lånar konventionen som alla redan sms:ar med: 3 är ع (siffran ser ut som ett spegelvänt ع) och 7 är ح. Därför heter hej mar7aba och arabiska 3arabi. Det är de två ljud som är svårast att fejka, och en siffra kan ingen skumma förbi.
Bokstavspar är ett ljud. sh, kh, th, dh, gh: varje par står för en enda arabisk bokstav. börjar med en arabisk bokstav, och den är inget s plus h.
Apostrofen är hacket i halsen. En ensam ' är det glottala stoppet (ء), det lilla hacket mitt i engelskans "uh-oh". Det andra halsljudet, ع, är 3 från regeln ovan: en annan bokstav och ett annat ljud, aldrig apostrofen.
Långa vokaler skrivs dubbelt. Ett kort a är a:et i engelskans "cat", ett långt aa är a:et i "car". Samma sak med i / ee och u / oo. Säg (bok) kort som "ki-tab" så låter det fel. Dra ut den andra vokalen, "ki-taab", så låter det rätt.
Hjälpvokaler skrivs ut. Palestinskan avskyr att avsluta ett ord på två konsonanter, så en liten vokal smiter in och delar på dem. Ordet för morgon är och inte "Sub7", och arbete är shughul i stället för "shughl". Ordböcker hoppar över den lilla vokalen. Vi stavar ut den, för det är den du faktiskt hör, och säger du ordet som i ordboken låter det avhugget och främmande.
Palestinska genvägar. I talad palestinska blir ث ofta ett skarpt s eller ett t, och ذ blir z eller d. Vi skriver orden som de faktiskt sägs i dialekten, även när ordboken stavar dem annorlunda.
ق lever ett dubbelliv. I MSA, i beduinområden och längre norrut är det ett djupt q långt bak i halsen. I palestinsk stadsdialekt (Jerusalem, Betlehem, Ramallah) är det stumt, bara ett glottalt stopp. Vi skriver q i båda fallen, och varje guide talar om vilken variant du ska använda.
Där svenska läsare snubblar. Eftersom translittereringen är byggd för engelska läser svenska ögon några tecken på ett annat sätt än det är tänkt:
eeär ett långt i som i "vin", inget långt e som i "ek". falasTeen slutar alltså som "-tin".ooär det svenska o:et i "bok". Inte u:et i "hus".owligger nära å:et i "båt": hown låter ungefär som "hån".uär ett kort o-ljud som i "bott", inget svenskt u som i "buss".jär engelskans j i "jeans", aldrig det svenska j:et i "ja".yär däremot precis det svenska j:et: yalla låter som "jalla".shär engelskans sh i "she". Det ligger närmare tj-ljudet i "tjej" än sj-ljudet i "sjö".zär ett tonande, surrande s som engelskans z i "zoo". I svenska ord uttalas z som s, men här ska det surra.wär engelskans w i "water", med rundade läppar. Svenskan har inget sådant ljud, och ett svenskt v blir fel.khär ch i skotskans "loch". Någotchfinns inte i translittereringen alls.
Klicka på vad som helst för att höra det
Överallt på sajten går det att klicka på understrukna ord: ("hej"), ("tack"), ("kom igen"). Tryck en gång för att spela upp, en gång till för att pausa.
Det är hela systemet. Läs vilket ord som helst på sajten högt så är du tillräckligt nära för att bli förstådd.