Gå ut i Ramallah en januarimorgon så handlar det första någon säger till dig om kylan. id-dinya bard. Taxichauffören säger det, killen på bageriet säger det, grannen säger det två gånger. Väder är det enklaste småpratet som finns, och palestinskan har en prydlig uppsättning ord för det.
Här är de du faktiskt kommer att använda, plus de färdiga fraserna för att säga hur det är ute och klaga på det.
Sex ord och du klarar dig
| Svenska | Palestinska |
|---|---|
| sol | |
| regn / vinter | shita |
| kyla | bard |
| värme / temperatur | |
| snö / is | |
| moln | gheem |
| väder | TaqS |
| himmel |
Två av dem gör dubbeltjänst. shita betyder både "vinter" och "regn", så "det är shita ute" kan betyda årstiden eller själva skyfallet, och sammanhanget avgör vilket. Och täcker "värme", "feber" och "temperatur" på en gång. Läkaren tar din 7araara. Det gör meteorologen också.
En kommentar om TaqS: det är det korrekta ordet för "väder" och det du läser i en prognos, men i tal börjar folk oftast med id-dinya (världen) och säger bara vad den gör.
Att säga hur det är, utan verb
Frasen du hörde från taxichauffören, id-dinya bard, har inget verb. id-dinya är "världen", bard är "kyla", och det är hela meningen. Världen, kall, klart. Palestinskan använder inget ord för "är" i presens, så väderprat blir ungefär så kort som en mening kan bli. Om luckan känns konstig går meningen utan verb igenom den.
Resten bygger du på samma sätt, två ord bredvid varandra:
- id-dinya bard: det är kallt ute
- ish-shams qawiyye: solen är stark (alltså varmt och ljust)
- id-dinya naashfe: det är torrt ute
Om himlen är full av gheem säger du fee gheem (det är molnigt). Och om det är en enskild kall sak och inte vädret tar du adjektivet baared: il-mayy baarde (vattnet är kallt), il-ghurfe baarde (rummet är kallt).
"solen" och l:et som försvinner
för sig betyder "sol". Sätt den bestämda artikeln framför så överlever inte l i il-. Det smälter in i sh, så "solen" blir , aldrig il-shams. Säg det långsamt så hör du att sh dubbleras. Det är regeln om solbokstäver, och den gäller många väderord (ish-shita och ith-thalj också). Solbokstäverna har hela listan.
När det slår om: Saar
Väder handlar mest om förändring, och verbet för det är Saar (blev, förvandlades till). Sätt det framför ett väderord så får du "det har blivit...":
- id-dinya Saarat barid: det har blivit kallt
- Saar fee shita: det har börjat regna (det har kommit regn)
- id-dinya Saarat 7araara: det har blivit varmt
Saar markerar exakt när det vänder. Ena dagen är det ish-shams qawiyye, nästa morgon id-dinya Saarat barid och hela gatan gräver fram jackorna.
Regn, snö och leran efteråt
När det faktiskt öser ner säger du id-dinya 3am bitshattet (det regnar). Oftast nickar folk dock bara mot himlen och säger shita.
Snö är , och det är en större grej än man kan tro. Några centimeter på kullarna runt Jerusalem eller Hebron och skolorna stänger. Nyheterna öppnar med det, och halva Ramallah går ut för att ta bilder. Sen tar det slut, och då kommer delen ingen gillar: ith-thalj daab (snön smälte) och gatorna blir till wa7el (lera).
En ordentlig vinterstorm är en (storm). Du hör ordet i prognosen och från alla vars tak läcker.
Sommar, vinter och grader
Två årstider styr hela samtalet. fi-sh-shita (på vintern) är det bard och shita. biS-Seef (på sommaren) är det ish-shams och långa torra veckor. Ordet för sommar är , och du kan säga antingen fi-sh-shita eller bish-shita för "på vintern". Båda går bra.
För siffror är temperaturen il-7araara igen, räknad i daraje (grader): il-7araara 3ashar darajaat betyder "det är tio grader". En januaridag i Hebron är det ett klagomål. En augustidag i Jeriko kryper det över fyrtio och då är ingen oense om värmen.
Klaga som en lokal
Ingen är någonsin nöjd. Det allsidiga klagomålet är shu plus hal- plus vädret: shu hal-bard (vilken kyla!) i december och shu hal-7araara i juli. Lägg till kteer (väldigt) när du verkligen menar det: ish-shams qawiyye kteer, solen är brutal i dag.
När sommaren kommer längtar de efter shita. I februari svär de över bard. Vädret blir aldrig riktigt rätt, och att säga det högt är halva varje samtal.