En kompis i Ramallah skickar dig en enda rad: shu ra7 ti3mal bukra? Vad ska du göra i morgon? Kanske åker du till Jerusalem. Kanske sover du till lunch. Kanske tittar du förbi efter jobbet. Varenda ett av de svaren hänger på samma lilla ord.
Ordet är ra7, och det är så palestinskan pratar om allt som inte har hänt än.
Ett litet ord för hela framtiden
ra7 betyder "ska" och "kommer att", ihoprullat till ett. Du ställer det framför ett verb så flyttar handlingen in i framtiden. Det bästa: ra7 ändras aldrig. Inte för jag, du, han, hon eller de. Samma tre bokstäver varenda gång.
- ra7 asaafer bukra: jag ska resa i morgon
- ra7 yiji 3a-s-saa3a sitte: han kommer klockan sex
Lägg märke till att ra7 stod orört i båda, medan verbet efter gjorde jobbet med att visa vem som handlar.
ra7 vill ha det nakna verbet
Verbet efter ra7 står i sin nakna form, "att jag gör"-formen utan b- framför. Har du stött på b-presens i vardagsspråket, där baroo7 betyder "jag går", är det här samma verb med b- avskalat. Det lilla prefix som blir kvar talar fortfarande om vem det gäller:
- aroo7: att jag går
- troo7: att du går
- yiroo7: att han går
- niroo7: att vi går
Den främre vokalen bär alltså personen: a- för jag, ti- för du, yi- för han, ni- för vi. Sätt ra7 framför någon av de fyra så är framtiden klar.
Men låt bli b-. ra7 baroo7 är det enda felet folk gör. Framtiden vill ha det nakna verbet.
Hopklämningen: 7a-
I snabbt tal överlever ra7 knappt som eget ord. Det kollapsar in i början av verbet som 7a-, och ingen tänker på det.
- ra7 aroo7 = 7aroo7: jag ska gå
- ra7 troo7 = 7atroo7: du ska gå
- ra7 yiji = 7ayji: han kommer
Du hör båda ute i verkligheten. Hela ra7 är lite mer eftertänksamt. Det hopklämda 7a- är det som kommer ut när någon är mitt i en mening och inte saktar ner för din skull. Samma betydelse i båda fallen.
Säga att det inte blir av
För att säga att något inte kommer att hända rör du inte verbet alls. Du sätter mish framför och låter det nakna verbet stå kvar där det står.
- mish ra7 aji: jag kommer inte
7aroo7 (jag ska gå) blir alltså mish ra7 aroo7, och 7ayji (han kommer) blir mish ra7 yiji. En hake att hålla fast vid: det hopklämda 7a- tar inget mish. Du kan inte säga mish 7aroo7. För nekande form stavar du ut ra7 igen och sätter mish framför.
När, exakt?
ra7 gör sig förtjänt av sin plats så fort du fäster en tidpunkt på meningen.
- : i morgon
- : senare, efteråt
- ba3d bukra: i övermorgon
Släng in ett av dem så blir planen konkret. 7aroo7 3a-l-quds bukra betyder "jag åker till Jerusalem i morgon". Ska du nämna en veckodag? ra7 hamnar framför på samma sätt: ra7 aji yowm il-jum3a (jag kommer på fredag).
Om det här, då det där
ra7 och "om" hör naturligt ihop. Du ställer upp villkoret med iza, och delen som följer hamnar i ra7.
- iza shatti, mish ra7 niTla3: om det regnar går vi inte ut
- iza ijeet 3a-l-beet, 7anaakol sawa: om du kommer hem till oss äter vi tillsammans
En sak får folk att snubbla här. Verbet direkt efter iza står i dåtid även när du menar i morgon. Så är iza helt enkelt byggt. Det är den framåtblickande halvan som tar ra7, och det är den halvan som spår framtiden.
ra7, biddi eller vanligt b-?
Tre sätt att peka framåt, och de landar inte likadant.
Vardagens b-presens är för nu och för vanor. baroo7 3a-sh-shughul kull yowm är "jag går till jobbet varje dag". Inget framtida med det.
biddi handlar om att vilja, och det glider över i planer. biddi aroo7 är "jag vill gå", med din egen önskan i ryggen.
ra7 är den raka förutsägelsen. 7aroo7 säger bara att det kommer att hända, utan någon åsikt. När allt du menar är att något ska ske är det ra7 du tar till.
Så när sms:et kommer, shu ra7 ti3mal bukra, svarar du med ett ord och ett naket verb: 7aroo7 3a-l-quds. Klart.